Enligt Socialstyrelsen så är kognitiv beteendeterapi (kbt) en godkänd utbildningsform för legitimation av psykoterapeuter. Utbildningen anordnas på ett flertal platser i landet,  

men med lite olika innehåll, bl a beroende på vilken teoretisk skola man lutar sig mot. 

Lite förenklat kan man säga att en del utbildningsinstitut och skolor lägger tonvikten på beteendeförändring, medan andra i högre grad betonar en förändring av inre kognitioner; dysfunktionella tankemönster, livsregler och grundantaganden (scheman).   

På senare år har dock allt fler utbildningsinstitut börjat inrikta sig mot en kombination av 

dessa två skolor. Bl a KBT-Svealand i Örebro, som nu under mer än 14 års tid anordnat

en grundutbildning (steg-1) i kognitiv psykoterapi och beteendeterapi.

Ordet kognition bygger på det latinska ordet cognoscere, vilket betyder "lära känna".        Inom kbt används ordet kognition som ett sammanfattande begrepp för olika typer av tankemässiga funktioner, t ex att kunna varsebli, tolka, minnas och bearbeta information.

De erfarenheter vi gör under livet bildar grundantaganden (scheman) och livsregler som påverkar vår uppfattning om oss själva, andra och framtiden.Våra scheman och livsregler

kan dock ibland fungera dåligt och därför även leda till olika former av psykiska besvär.

Arbetet i Kbt utgår ofta från en aktuell problemsituation, där man fokuserar på känslor,  tankar och beteenden. Målsättningen är att individen ska få nya insikter, kunskaper och ”verktyg”, så att han eller hon kan må och fungera bättre i vardagliga situationer. 

Kbt kan variera i längd från några få samtal till längre kontakter vid svårare problem, 

men vanligast är en korttids-terapi på 15-20 samtal. Dessa samtal äger vanligen rum en

gång per vecka, men glesare samtal kan ibland också vara bra, t ex i slutet av en terapi.